Efter att en person avlidit ska en bouppteckning göras. Det är vid bouppteckningen som den avlidnas tillgångar och skulder sammanställs, och det är också då som det fastställs vilka som är dödsbodelägare. Själva ordet bouppteckning syftar både på det dokument som upprättas, och på själva handlingen att upprätta dokumentet.
För att bouppteckningen ska bli korrekt utförd rekommenderar de flesta att man anlitar professionell hjälp. Detta kostar en del, men att sköta bouppteckningen själv kan bli ännu dyrare. Det är först när bouppteckningen är gjord som man kan ta ut pengar från den avlidnas bankkonto, eller från konton som den avlidna delade med sin make, maka eller sambo. Det färdiga bouppteckningsdokumentet blir en sorts legitimationshandling för dödsboet.
För den som vill göra bouppteckningen själv räcker det med att anlita två förrättningsmän, som inte får vara arvingar eller delägare i dödsboet. Dessvärre underskattar de flesta som gör bouppteckningen själva de fallgropar som finns. Den färdiga bouppteckningen ska lämnas till Skatteverket, men faktum är att myndigheten själv avråder från att göra bouppteckningen på egen hand.
Ett viktigt skäl till detta är att det över huvud taget kan vara svårt att hitta någon som kan utföra bouppteckningen. Denna person, som kallas förrättningsman, får nämligen inte vara delägare i dödsboet, efterarvinge eller ombud för någon av dessa.
Varför anlita jurist?
Den som istället väljer att anlita en jurist för att göra bouppteckningen får räkna med att betala ungefär 10 000 kronor. Anledningen till detta är precis densamma som till varför det inte rekommenderas att göra bouppteckningen på egen hand: det är en komplicerad uppgift. I bouppteckningen måste det fastställas vilka som är delägare i dödsboet – exempelvis änka eller änkling, arvingar eller universella testamentstagare – och vilka tillgångar som finns i dödsboet. Tillgångarna måste också värderas korrekt. Det är heller inte ovanligt att delägarna i dödsboet är oense om något, exempelvis om hur arvet ska fördelas. Detta gör processen än mer komplicerad.
Någon kanske invänder att det är testamentet som avgör vilka som har rätt till ett arv. Men så enkelt är det långt ifrån alltid. Bröstarvingar, alltså barn, barnbarn etc. har alltid rätt till sin laglott, vare sig de är upptagna i testamentet eller ej. Detta gäller även adopterade barn och barnbarn. Testamentet klargör dock den avlidnas vilja, och är därför väldigt viktigt både för bouppteckningen och för de efterlevande.
Ytterligare ett skäl för att anlita juridisk hjälp när bouppteckningen ska göras är att det gör att arvet kan skiftas snabbare. Eftersom juristerna vet hur dokumentet ska se ut, och vilka dokument bouppteckningen ska kompletteras med, riskerar man inte att lämna in ett ofullständigt dokument, som sedan måste kompletteras med ytterligare upplysningar, till Skatteverket.
Den färdiga bouppteckningen ska skickas till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet. Det kan gå att få anstånd med bouppteckningen, men detta måste man ansöka om. Ansökan om anstånd ska göras inom tre månader från dödsfallet.
På sin sajt har myndigheten samlat vanliga frågor till hjälp för den som ska göra en bouppteckning, eller som är delägare i ett dödsbo. Dessa frågor finns att läsa här.