Vid en bortgång gör man som nämnts i tidigare inlägg en så kallad bouppteckning. Bouppteckningen syftar till att sammanställa den avlidnas tillgångar och skulder – här fastställs också dödsbodelägare. Här skriver vi om några uppmärksammade fall som (o?)pedagogiska exempel.
Först och främst bör man alltid ta hjälp av en jurist när man ska göra en bouppteckning. Vi rekommenderar en jurist i Göteborg med bred erfarenhet av tvister av den här kalibern. De kommer med all typ av rådgivning när det kommer till arvstvister och liknande vid någons bortgång. De specialiserar sig också på familjetvister av olika slag; vårdnadstvister och liknande.
Några exempel på arvstvister
Men, vi utlovade några exempel som arvstvister vi läst om i media. Ett några år gammalt exempel är när författaren Stieg Larsson omkom och lämnade efter sig en hel medievärld upptagna med att skriva om hans nära anhörigas tvister mot varandra. Lite nyare exempel är då kanske Magdalena Ribbing, som efter sin bortgång för inte allt för längesedan skapade rubriker i medierna. Det handlade nämligen om att hennes man kort därefter också avled, och det uppstod en strid mellan de bådas anhöriga och vem som hade arvsrätten, såhär skriver Expressen:
Oenigheten har handlat om ett gåvobrev från Thomas Hempel till Magdalena Ribbing.
Tre år efter att paret upprättat ett testamente 2010, där bröstarvingarna och syskonbarnen delar tillgångarna lika, ändrades förutsättningarna via ett gåvobrev där Thomas Hempel skrev över halva sitt ägande […] I brevet, som undertecknades 10 april 2013, skriver Thomas Hempel över hälften av sitt ägande i bostadsrätten till sin hustru Magdalena Ribbing.
Vid en försäljning har släktingarna blivit oeniga om hur de skulle dela på vinsten, skriver Allers, och I Svensk Dam har man också tagit upp detta uppmärksammade fall.
Det som tillslut hände, var att man sålde miljonvåningen på Östermalm. I media har det dock varit tyst om hur det hela slutade i övrigt.